Vi är många som upplever att vi är effektiva – vi får mycket gjort och det känns tillfredsställande. Den intressanta är dock inte hur upptagna vi är utan vilken effekt våra insatser får. Hur effektfull är du?
Forskaren Simon Elvnäs har detaljstuderat ledare på deras arbetsplatser för att höra vad de tror att de gör och jämfört det med vad han ser att de faktiskt gör och vilken effekt det får. Han lyfter i sin intressanta bok Effektfull fram flera exempel på hur vi kan gå från att vara effektiva till att bli effektfulla och jag har valt ut två råd som kan appliceras såväl hemma som på arbetet.
För det första är vi många som upplever att vi mest släcker bränder, vi ligger hela tiden steget efter och ägnar vår tid åt att reagera på det som händer runt omkring oss. Det finns ingen tid över för att stanna upp, reflektera eller planera, att vara proaktiv. Simon Elvnäs och hans kollegor kunde i sina studier se att de ledare som i förväg tog sig tid för att reflektera över vad de ville göra och hur de ville fördela sin tid, och därmed agerade mer proaktivt istället för reaktivt, fick betydligt större effekt av sina arbetsinsatser. De som i slutet av arbetsdagen tog sig tid för att kort fundera över vad de ville fokusera på nästkommande dag höll sig oftare till de viktigare uppgifterna, istället för att distraheras av de brådskande. Fundera över hur du skulle kunna bli mer proaktiv – hemma och på jobbet – och därmed få ut större effekt av din tid.
För det andra handlar ledarskap inte bara om vad ledaren gör utan också om vad ledaren får andra att göra. Där kan skillnaden mellan effektiv och effektfull bli ännu större. Många ledare jag träffar anser sig inte ha tid att investera den tid som krävs för att förklara och delegera en uppgift till någon annan. Hemma kan det innebära att många barn som eg är tillräckligt stora för att kunna hjälpa till inte får den tillit och de tydliga instruktioner de behöver för att bli självgående, kompetenta och våga ta eget ansvar. Det finns varken förtroende, förväntningar, eller tid för att stanna upp, reflektera och sedan delegera. Det skapar både stress och frustration hos föräldrarna, eftersom barnen ofta är sysselsatta med någon form av underhållning (läs skärm), medan föräldrarna utför service åt och kring dem. Service är dock inte kärlek, utan service är service, vilket den danske författaren Jesper Juul påminner oss om. Det är inte de lata barnens fel att de är lata. Precis samma tendenser finns ute på företag.
Det kan, förutom tidsbrist, finnas flera olika anledningar till att ledare helst utför alla uppgifter själva: då vet de att de blir gjorda och att de görs på rätt sätt. Det är också ett sätt att behålla kontrollen, få credit, eller ”känna sig behövd” som en mamma jag hade på kurs uttryckte det. Sonen var 17 år och levde som på hotell.
Vi får de medarbetare eller barn vi utgår från att vi har.
Vi får de medarbetare eller barn vi utgår från att vi har. Problemet är inte bara att vi själva blir stressade och irriterade, utan också att vi skapar handfallna och osäkra medarbetare och barn genom att skicka signalen ”jag gör det här bättre än du”. Hur kan du göra för att kunna investera den tid som krävs för att delegera uppgifter – hemma och på jobbet – och därmed få ut större effekt av ditt ledarskap?
När vi går från att prioritera vårt eget behov av att känna oss behövda, få styra eller kontrollera, till att prioritera andras behov av att utvecklas och bli kompetenta blir belöningen inte främst att vi blir avlastade, utan att vi får se andra växa, ta ansvar och bli kapabla.
Sammanfattningsvis: skapa tid i kalendern 2024 för reflektion och, för att jullovet ska bli så njutbart som möjligt, stressa ner genom att ta ett steg tillbaka både hemma och på jobbet. Säkerställ att andra vet vad som behöver göras, tillåt dem att misslyckas, signalera tillit och luta dig tillbaka.